Jag kommer aldrig att glömma när jag satt vid farmors sida på hennes dödsbädd och höll hennes hand.
Jag tyckte att allt var så overkligt, min farmor som alltid hade funnits där, hon som jag hade bakat och lekt, spelat spel och lagat mat med ja jag har många minnen tillsammans med min farmor.
När jag satt där och höll hennes hand, smekte hennes kind så höll hon på att tyna bort och försvinna.

Jag grät så hemskt när jag såg henne ligga där, hon var inte ens sig själv lik,
jag kommer ihåg att jag gick in på toa en sväng och såg hennes löständer ligga på handfatet.
Då fick jag upp ett minne från när jag var liten och sov över hos farmor och jag skulle gå in till farmor när hon stod och borstade tänderna och jag kommer ihåg att jag blev så rädd.
Jag förstod ju inte varför hon höll i sina tänder i handen, jag kommer också ihåg att jag tyckte att hon såg konstig ut när hon hade plockat ut sina löständer.


Jag och min farmor har alltid haft ett speciellt band mellan oss och jag har alltid och kommer alltid att älska henne för hon var min farmor ♥



Farmor jag älskar dig ♥